▲▲▲

En fråga, är denna blogg deprimerande?
Hm... Korkad fråga kanske.
Antagligen.
Jag har nog nämnt det förut,
den fungerar liksom som avreagering för mig.
Och det är så jävla skönt.
Att få utlopp för alla känslor som stormar runt i kroppen.
Jag har ju underbara människor.
Som finns där och lyssnar.
Men jag själv förbjuder mig att alltid prata med dem.
Om detta alltså.
De påstår att det inte gör något.
Men jag vet att det är irriterande.
Med en person som klagar dygnet runt.
Därför får min kära blogg ta skiten.

Nu när jag ändå väller fram allting.
Påminns jag om känslan jag fick igår.
En känsla av ett knivhugg.
En känsla av att någon sticker en kniv i mig
och sakta vrider runt och sliter ut allt som finns i mig.
När jag läste det där dog jag.
Mitt liv tog slut.
För några sekunder.
Älskade, älskade X,
sluta, snälla, sluta.
Du tar livet av mig.
Snälla...